Går ut med belöning - till den som hittar sonens mördare

Den här artikeln publicerades den 2016-09-19. Artikeln är skriven på Aftonbladet. Författaren av denna artikel heter Linus Lindal. Här nedan är original texten.  Det som texten handlar om är att Jacob Tillman försvann spårlöst för 18 år sedan men att an nu har hittat han kropp i en brunn i Hörby som då är Jacobs. Nu vill Jacobs pappa hitta mördaren å den som kan tala om vem som mördade honom ska få i belöning 30000 kr. De som man tror kan ha varit han s dö var mord. Året som han försvann var 1998. Den som hittade honom var spolbilschaufför som hittade skelett delar i en brun i Hörby den 22 augusti. En rättsläkare har gjort tandjämförelse kommit fram till att det är Jacob Tillmans kvarlevor som hittats. Pappan säger att detta besked har han vänta på i många år. I intervjun frågar dom Jacobs pappa hur var den första tiden när han var bort, Jacobs pappa säger att det var bedrövligt att det ända han kunde tänka var på Jacobs. Dom frågar även hur han reagerade när de skrev i media att dom hittat en kropp så har säger pappan. När jag hörde och läste om det i tidningen blev jag övertygad om att det var Jacob de hade hittat. Det visade ju sig att jag hade rätt också.

En förundersökning gällande mord inleddes redan 1999. Nu återupptas utredningen som kommer att ske tillsammans med polisens Kalla fall-grupp. Men Jacob Tillmans pappa tar även till egna medel för att hitta sonens mördare. Jacobs pappa säger även nu att nästa seg är att hitta mördaren som då dödade hans son, Vet man vem det är som har dödat honom lovar han en belöning på 30000 tusen kronor.  Men räcker det inte med att ha hittat honom å det tycker inte pappan att det är för han vill veta vem de var. 

1. Jag tycker själv att i dagens samhälle är det bra att det inte längre är lika mycket det är för killar och det är för tjejer men jag själv har inga problem med att det är så att det står att detta är för tjejer och detta är för killar för jag bryr mig inte i det. Ser liksom inge problem med det. för vill jag ha något som klassas att vara för tjejer så bryr jag mig inte jag köper och har på mig vad jag vill oavsett vad som är för tjejer eller för killar.

2. Man kan det det kanska ofta för att på kläd affärerna finns det tjej och kill avdelningar och det tycker många är fel men som sagt jag själv har jag inga problem med det. Sen så visar man ju nästan bara tjejer på hårfärgs förpackningarna vilket jag tycker att man kan både ha en tjej å en kille. Så att det finns liksom överallt utan att man inte riktigt tänker på det.

3. Jag tycker inte att det är det men däremot kan jag tycka att vissa saker borde ändras som att sluta kalla tjej och kill avdelning typ såna saker som inte spelar någon roll egentligen för många. Tillexempel  har måna kläd kedjor slutat kalla för det för herr och dam det slutade Kappahl är en av dom som slutade kalla det för herr och dam.

4. Det är något som kommer ta tid men som jag själv tror att det kommer försvinn med tiden för att det blir i dagens samhälle mer accepterat att vara den man är och att alla börjar få mer rättigheter. Men så är det inte i alla länder men jag tycker att det börjar gå framåt iallafall.

5. ja för att ibland kan det vara bra ett exempel är att i kläd affärerna så kanske man måste ha en herr och dam sida för att herr storlekar och dam storlekar skiljer sig ganska mycket och det kan bli svårare att hitta rätt då men det här är kanske inte ett så stort problem men skulle alla affärer sluta med det skulle det bli svårare. Men då tycker jag att man kan skriva på den lilla lappen där det står priset bland annat, Men att man då skriver att den a produkt är anpassad för kvinnor eller att denna produkt är anpassad för män istället för att skriva det här är för män och det här är för kvinnor. Jag tror att det skulle göra lite skillnad i vardagen. Men ibland måste man kanske skriva det här är för men eller kvinnor för att det kanske inte finns någon annan lösning och då kan jag tycka det här helt ok men finns det sätt att lösa så man slipper säga män och kvinna tycker jag man kan lösa det men för mig själv spelar det ingen roll för att jag är inte så brydd i det.      

Boktips på ”Silverpojken ”

Jag har läst boken ”Silverpojken” som är skriven av Kristina Ohlsson. Boken handlar om vännerna Aladdin Bille och Simona Det händer en rad olika saker runt Aladdin. Han har tillsammans med sina föräldrar flyttat in i det gamla vattentornet som de tidigare bara hade som restaurang. En kväll berättar Aladdins föräldrar att de har upptäckt att det börjat försvinna mat från restaurangen på nätterna. Sen säger hans föräldrar har det svårt ekonomiskt. Ungefär samtidigt så börjar Aladdin se en pojke verkar mystisk. Aladdin är den enda som ser pojken, som har kortbyxor mitt i vintern?  Men i slutet av boken visar det sig att Mats som också jobbar i restaurangen var tjuven för att han behövde maten till att ta hand om två barn som han gömt i en källare i sitt hus. Det var förklaringen till varför det försvann mat och Aladdins föräldrars ekonomi gick bra sen igen.

Varför ska man läsa och köpa boken? Jag tycker boken är bra för att dom ska lösa ett problem och då vet man inte riktigt såklart vad som ska hända. Och att jag gillar karaktärerna i boken för att boken inte är fantasi utan är som ett samhälle är idag. Gillar även hur pojken är skriven att den är skriven i nu dit för såna böcker gillar jag mer att läsa. Men böcker som är skrivet i då tid gillar jag mindre. Så boken är väldigt modern och enkel att läsa.  Har inga svåra ord eller något sånt. Själv tycker jag att om man är i åldern 10-12 så är boken perfekt för mig så tycker jag att den var lite för lätt att läsa. Men annars tycker jag att boken är jätte bra. En av dom fösta böckerna som jag tycker är någorlunda bra. Men det ända som sagt var att den som sagt var lite för lätt för mig dock.

Författarportträtt

Hon som har skrivit boken "Silverpojken" heter Kristina Ohlsson. Hon är född den 2 mars 1979. Hon är uppväxt i Kristianstad, det är en stad bredvid Åhus där min bok utspelar sig. Numera bor hon i Stockholm.   

Kristina skriver kriminalromaner och barnböcker.

Men boken, "Silverpojken", är inte den enda boken hon har skrivit.

Den första bok som hon skrev heter "Askungar" och skrevs 2009.

Mellan 2009 och 2016 har hon släppt sammanlagt 14 böcker. De senaste är "Sjuka själar" och "Zombie feber".

Kristina Ohlsson är författare som hon har som yrke, hon är utbildad statsvetare och har även jobbat som säkerhetspolitiskt analytiker och rådgivare för säkerhetspolisen. Kristna har även vunnit pris för boken "Glasbarnen" det var 2013. 

Var och när utspelar sig boken ?

Min bok som heter "silverpojken" utspelar sig i Sverige, i ett svenskt samhälle som heter Åhus. Åhus ligger i södra Sverige, närmare bestämt i Skåne nära Kristianstad. Jag trodde att den utspelade sig i Stockholm först, eftersom att det inte var så tydliga skånska grejer nedskrivet.

Boken utspelar sig i ett svenskt modernt samhälle. Det märks för att språket inte är gammalmodigt, och att de bilder som boken ger upphov till är av att villakvarteren känns moderna. Det känns även nutid, eftersom att i boken så är det ensamkommande flyktingbarn precis som det är på riktigt nu. Därför märker jag att den är skriven i nutid. 

Min bok Silverpojken, handlar om Alladin och Billie som är kompisar. Då berättar Alladin för Billie att det har försvunnit mat från hans föräldrars restaurang. Så då bestämmer de för att ta reda på vem eller vad som tagit maten. Alladin ser Silverpojken en dag, Alladin säger hej, men pojken svarar inte. Alladin tyckte ratt det verkade något skumt med honom eftersom att det verkade som om han försvann utan ett spår, när Alladin följde efter honom.

Jag tror att i min bok, är både Billie och Alladin fokalisator, alltså det är dem berättelsen handlar. Av dem två så är det Billie som är huvudpersonen, fast Alladin har själva problemet. Jag märker att Billie är huvudperson för att hon ger mest förslag, det är hon som gör allting. Det är från Alladin föräldrars restaurang som maten försvinner och det är de som har fått ekonomiska problem.
I boken är det Mats som fyller rollen av antagonist, de (Billie och Alladin) vet inte om det, men det är Mats som blir den onda, medan de försöker lösa mysteriet. Mats tar mat från restaurangen och det är fel.
Från början är det Silverpojken de misstänker för matstölden, men sen smyger de bakom Mats hus och genom källarfönstret ser de två mindre människor vara i ett litet rum. Det visar sig sedan vara de två ensamkommande barn som han hjälper att ge mat till (den han tog).

Boken jag läser heter Silverpojken, och är skriven av Kristina Ohlsson.
Jag tror att berättarperspektivet i min bok är "den iakttagande berättaren".
Det kan man märka på att boken är skriven i tredje person. I de här meningarna ser jag att det t ex "Bille säger till Alladin: 'kom vi går till Mats hus'. " eller "Alladins mamma säger: 'Alladin är du snäll och går ner och hämtar en glödlampa i källaren'."
Författaren förklarar hur allting ser ut och beskriver det tydligt så att man får bilder i huvudet.
Den iakttagande berättaren eller tredjepersonsperspektiv är det vanligaste perspektivet i böcker.