1. Jag tycker själv att i dagens samhälle är det bra att det inte längre är lika mycket det är för killar och det är för tjejer men jag själv har inga problem med att det är så att det står att detta är för tjejer och detta är för killar för jag bryr mig inte i det. Ser liksom inge problem med det. för vill jag ha något som klassas att vara för tjejer så bryr jag mig inte jag köper och har på mig vad jag vill oavsett vad som är för tjejer eller för killar.
2. Man kan det det kanska ofta för att på kläd affärerna finns det tjej och kill avdelningar och det tycker många är fel men som sagt jag själv har jag inga problem med det. Sen så visar man ju nästan bara tjejer på hårfärgs förpackningarna vilket jag tycker att man kan både ha en tjej å en kille. Så att det finns liksom överallt utan att man inte riktigt tänker på det.
3. Jag tycker inte att det är det men däremot kan jag tycka att vissa saker borde ändras som att sluta kalla tjej och kill avdelning typ såna saker som inte spelar någon roll egentligen för många. Tillexempel har måna kläd kedjor slutat kalla för det för herr och dam det slutade Kappahl är en av dom som slutade kalla det för herr och dam.
4. Det är något som kommer ta tid men som jag själv tror att det kommer försvinn med tiden för att det blir i dagens samhälle mer accepterat att vara den man är och att alla börjar få mer rättigheter. Men så är det inte i alla länder men jag tycker att det börjar gå framåt iallafall.
5. ja för att ibland kan det vara bra ett exempel är att i kläd affärerna så kanske man måste ha en herr och dam sida för att herr storlekar och dam storlekar skiljer sig ganska mycket och det kan bli svårare att hitta rätt då men det här är kanske inte ett så stort problem men skulle alla affärer sluta med det skulle det bli svårare. Men då tycker jag att man kan skriva på den lilla lappen där det står priset bland annat, Men att man då skriver att den a produkt är anpassad för kvinnor eller att denna produkt är anpassad för män istället för att skriva det här är för män och det här är för kvinnor. Jag tror att det skulle göra lite skillnad i vardagen. Men ibland måste man kanske skriva det här är för men eller kvinnor för att det kanske inte finns någon annan lösning och då kan jag tycka det här helt ok men finns det sätt att lösa så man slipper säga män och kvinna tycker jag man kan lösa det men för mig själv spelar det ingen roll för att jag är inte så brydd i det.
torsdag 9 juni 2016
tisdag 31 maj 2016
Boktips på ”Silverpojken ”
Jag har läst boken
”Silverpojken” som är skriven av Kristina Ohlsson. Boken handlar om vännerna
Aladdin Bille och Simona Det händer en rad olika saker runt Aladdin. Han har
tillsammans med sina föräldrar flyttat in i det gamla vattentornet som de tidigare
bara hade som restaurang. En kväll berättar Aladdins föräldrar att de har
upptäckt att det börjat försvinna mat från restaurangen på nätterna. Sen säger
hans föräldrar har det svårt ekonomiskt. Ungefär samtidigt så börjar Aladdin se
en pojke verkar mystisk. Aladdin är den enda som ser pojken, som har kortbyxor
mitt i vintern? Men i slutet av boken
visar det sig att Mats som också jobbar i restaurangen var tjuven för att han
behövde maten till att ta hand om två barn som han gömt i en källare i sitt
hus. Det var förklaringen till varför det försvann mat och Aladdins föräldrars
ekonomi gick bra sen igen.
Varför
ska man läsa och köpa boken? Jag tycker boken är bra för att dom ska lösa ett
problem och då vet man inte riktigt såklart vad som ska hända. Och att jag
gillar karaktärerna i boken för att boken inte är fantasi utan är som ett
samhälle är idag. Gillar även hur pojken är skriven att den är skriven i nu dit
för såna böcker gillar jag mer att läsa. Men böcker som är skrivet i då tid
gillar jag mindre. Så boken är väldigt modern och enkel att läsa. Har inga svåra ord eller något sånt. Själv
tycker jag att om man är i åldern 10-12 så är boken perfekt för mig så tycker
jag att den var lite för lätt att läsa. Men annars tycker jag att boken är
jätte bra. En av dom fösta böckerna som jag tycker är någorlunda bra. Men det
ända som sagt var att den som sagt var lite för lätt för mig dock.
torsdag 12 maj 2016
Författarportträtt
Hon som har skrivit boken
"Silverpojken" heter Kristina Ohlsson. Hon är född den 2 mars 1979.
Hon är uppväxt i Kristianstad,
det är en stad bredvid Åhus där min bok utspelar sig. Numera bor hon i Stockholm.
Kristina skriver kriminalromaner och barnböcker.
Men boken, "Silverpojken", är inte den enda boken hon har skrivit.
Den
första bok som hon skrev heter "Askungar" och skrevs 2009.
Mellan
2009 och 2016 har hon släppt sammanlagt 14 böcker. De senaste är "Sjuka
själar" och "Zombie feber".
Kristina
Ohlsson är författare som hon har som yrke, hon är utbildad statsvetare och har även jobbat som säkerhetspolitiskt
analytiker och rådgivare för säkerhetspolisen. Kristna har även vunnit pris för boken "Glasbarnen" det var 2013.
onsdag 11 maj 2016
Var och när utspelar sig boken ?
Min bok som heter "silverpojken"
utspelar sig i Sverige, i ett svenskt samhälle som heter Åhus. Åhus ligger
i södra Sverige, närmare bestämt i Skåne nära Kristianstad. Jag trodde att
den utspelade sig i Stockholm först, eftersom att det inte var så tydliga
skånska grejer nedskrivet.
Boken utspelar sig i ett svenskt modernt
samhälle. Det märks för att språket inte är gammalmodigt, och att de bilder som
boken ger upphov till är av att villakvarteren känns moderna. Det känns även
nutid, eftersom att i boken så är det ensamkommande flyktingbarn precis som det
är på riktigt nu. Därför märker jag att den är skriven i nutid.
onsdag 27 april 2016
Min bok Silverpojken, handlar om Alladin och Billie som är kompisar. Då berättar Alladin för Billie att det har försvunnit mat från hans föräldrars restaurang. Så då bestämmer de för att ta reda på vem eller vad som tagit maten. Alladin ser Silverpojken en dag, Alladin säger hej, men pojken svarar inte. Alladin tyckte ratt det verkade något skumt med honom eftersom att det verkade som om han försvann utan ett spår, när Alladin följde efter honom.
Jag tror att i min bok, är både Billie och Alladin fokalisator, alltså det är dem berättelsen handlar. Av dem två så är det Billie som är huvudpersonen, fast Alladin har själva problemet. Jag märker att Billie är huvudperson för att hon ger mest förslag, det är hon som gör allting. Det är från Alladin föräldrars restaurang som maten försvinner och det är de som har fått ekonomiska problem.
I boken är det Mats som fyller rollen av antagonist, de (Billie och Alladin) vet inte om det, men det är Mats som blir den onda, medan de försöker lösa mysteriet. Mats tar mat från restaurangen och det är fel.
Från början är det Silverpojken de misstänker för matstölden, men sen smyger de bakom Mats hus och genom källarfönstret ser de två mindre människor vara i ett litet rum. Det visar sig sedan vara de två ensamkommande barn som han hjälper att ge mat till (den han tog).
Jag tror att i min bok, är både Billie och Alladin fokalisator, alltså det är dem berättelsen handlar. Av dem två så är det Billie som är huvudpersonen, fast Alladin har själva problemet. Jag märker att Billie är huvudperson för att hon ger mest förslag, det är hon som gör allting. Det är från Alladin föräldrars restaurang som maten försvinner och det är de som har fått ekonomiska problem.
I boken är det Mats som fyller rollen av antagonist, de (Billie och Alladin) vet inte om det, men det är Mats som blir den onda, medan de försöker lösa mysteriet. Mats tar mat från restaurangen och det är fel.
Från början är det Silverpojken de misstänker för matstölden, men sen smyger de bakom Mats hus och genom källarfönstret ser de två mindre människor vara i ett litet rum. Det visar sig sedan vara de två ensamkommande barn som han hjälper att ge mat till (den han tog).
Boken jag läser heter Silverpojken, och är skriven av Kristina Ohlsson.
Jag tror att berättarperspektivet i min bok är "den iakttagande berättaren".
Det kan man märka på att boken är skriven i tredje person. I de här meningarna ser jag att det t ex "Bille säger till Alladin: 'kom vi går till Mats hus'. " eller "Alladins mamma säger: 'Alladin är du snäll och går ner och hämtar en glödlampa i källaren'."
Författaren förklarar hur allting ser ut och beskriver det tydligt så att man får bilder i huvudet.
Den iakttagande berättaren eller tredjepersonsperspektiv är det vanligaste perspektivet i böcker.
Jag tror att berättarperspektivet i min bok är "den iakttagande berättaren".
Det kan man märka på att boken är skriven i tredje person. I de här meningarna ser jag att det t ex "Bille säger till Alladin: 'kom vi går till Mats hus'. " eller "Alladins mamma säger: 'Alladin är du snäll och går ner och hämtar en glödlampa i källaren'."
Författaren förklarar hur allting ser ut och beskriver det tydligt så att man får bilder i huvudet.
Den iakttagande berättaren eller tredjepersonsperspektiv är det vanligaste perspektivet i böcker.
tisdag 26 april 2016
vilken Genre är boken ?
Bokens genre är nog mest mysterium eftersom att dom som är med i boken ska lösa ett problem.
I detta fall är problemet att det försvinner mat från en resturang. Detta har lett till att familjen fått ekonomiska problem och dom måste veta vem det är som tar mat från restaurangen.
I boken så tror man att det finns onaturliga saker som tex att personer försvinner. Men i slutändan så fanns det en naturlig anledning till vad som hände. Pojken som dom trodde tog mat gjorde inte det utan det visade sig att det var en som heter Anders. Anders hade tagit hand tagit hand om pojken men det visar sig också även tagit hand om en flicka. Han behövde mat till båda barnen. Där har vi förklaringen till varför mat försvann. Med andra ord fanns det inte något övernaturligt.
Samhället i boken är som ett helt vanligt samhälle och i boken så märker man även tydligt att det utspelar sig i Sverige och ett svenskt samhälle som heter Åhus. I samhället så är människorna precis som i det verkliga samhället. Dom har vanliga jobb och liv som i det svenska samhället.
Man kan säga att boken är en pusseldeckare. Det vet man för att dom som ska lösa problemen. Och det kallar man för "pusseldeckare".
Bokens genre är nog mest mysterium eftersom att dom som är med i boken ska lösa ett problem.
I detta fall är problemet att det försvinner mat från en resturang. Detta har lett till att familjen fått ekonomiska problem och dom måste veta vem det är som tar mat från restaurangen.
I boken så tror man att det finns onaturliga saker som tex att personer försvinner. Men i slutändan så fanns det en naturlig anledning till vad som hände. Pojken som dom trodde tog mat gjorde inte det utan det visade sig att det var en som heter Anders. Anders hade tagit hand tagit hand om pojken men det visar sig också även tagit hand om en flicka. Han behövde mat till båda barnen. Där har vi förklaringen till varför mat försvann. Med andra ord fanns det inte något övernaturligt.
Samhället i boken är som ett helt vanligt samhälle och i boken så märker man även tydligt att det utspelar sig i Sverige och ett svenskt samhälle som heter Åhus. I samhället så är människorna precis som i det verkliga samhället. Dom har vanliga jobb och liv som i det svenska samhället.
Man kan säga att boken är en pusseldeckare. Det vet man för att dom som ska lösa problemen. Och det kallar man för "pusseldeckare".
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)